Detta har hänt under år 2012...

måndag, 31 december
Så var detta år till ända. På årets sista dag vill jag därmed göra en liten sammanfattning av kennelns händelser under året.
Avel:
Under året har vi inte haft någon ny valpkull. Istället har vi ägnat oss åt att följa C-kullens utveckling.
Jaktligt:
För Alpha har det återigen skjutits en hel del älg i år. Tyvärr var husse inte så kry, men Alpha fick ta med några andra jägare ut i skogen istället och det gick bra det med. Arca har jagat älg i Kangos, med gott resultat. Akela jagar vidare i södra Sverige, vilket fungerar bra enligt husse Stefan. Ayla fortsätter att jaga älg och björn med stor frenesi, och vore det inte för ett hängöra så skulle hon lätt passera en utställning, göra bra ifrån sig på prov och därmed vara intressant för avel. Om inte om fanns. Akka hann knappt mer än börja septemberjakten så började hon löpa, men hon hann få några släpp i oktober istället.
Barro har nog haft sitt bästa år i år, enigt matte Maria. Han har jagat som en Gud, vilket han även har visat på jaktprov. Bacchus jagar på nere i Småland med husse Daniel. Boris har haft sämre med jakt hemmavid, pga. varg, så han fick komma upp till oss en vecka i september. Där skötte han sig mycket bra och gjorde fina älgarbeten. Väl hemma igen fortsatte hans fina arbeten, främst på älg. Boris jagar numera även grävling på egen hand och avlivar dem själv, till husses förtret. Bella jagar på i Kangos och även i år har det skjutits älg för henne. Beyla jagar på nere i Halland, då främst vildsvin men även älg. Flera skarpa eftersök på vildsvin har hon gjort under året, samtliga med gott resultat. Blizz har även hon varit mycket jaktligt aktiv och charmar, som vanligt, alla som kommer i hennes väg. Även hon har sett till att några älgar har fått motion och i vissa fall även hamnat i jägarnas frysboxar.
C-kullen hade sitt första jaktår i år. Castor inledde snabbt med fina ståndarbeten och man fick även skjuta en ungtjur för honom. Han har även visat intresse för björn. Crut fick en hel del jaktdagar och skarpa eftersök i år. Eftersöken skötte han med den äran och en kalv fick skjutas efter fint ståndarbete på ko och kalv. Ceyla passade på att löpa under septemberjakten, men hon fick några släpp i oktober. Skällde älg och fågel, men inget skjutet för henne i år.
Jaktprov:
Alpha, Arca, Bella, Barro och Blizz var i år anmälda till prov. Raija hade kvar 1 prov från förra året. Alphas husse fick ställa in sin provverksamhet i år pga. sjukdom. Arca, Bella och Raija blev aldrig erbjudna prov. Men för Barro och Blizz gick det bättre! Blizz presterade ett 1:a pris (80p) och Barro två 1:a pris (75p och 92p). Det resulterade i att Barro blev SJ(lö)Ch i år! Skogsgudinnans första jaktchampion. Vi gratulerar Maria för långt och ihärdigt arbete! Maria blir därmed den första att få en championvalp från Skogsgudinnans kennel, ur valfri kombination.
Viltspårprov:
I år tog Akka det sista 1:a priset och blev därmed Svensk viltspårchampion, Skogsgudinnans första viltspårchampion och Sveriges andra östlaika som tilldelats ett viltspårchampionat.
Under året har Crut klarat anlagsklass viltspårprov med godkänt resultat.
Utställning:
För första gången åkte vi till Finland för en utställning, Det var i Tornio, 25 februari. Där ställdes Barro (H), Ceyla (H) och Raija (EH). Det var en intressant och spännande upplevelse. Som tur var fick jag en tolk som sufflerade åt mig allt som domaren sa.
Vid SÄK's utställning 4 mars i Överkalix ställde vi Arca (Exc), Bella (G), Barro (Exc) och Ceyla (G), varav 3 av dem i jaktklass.
Vid SÄK's utställning i Luleå, 3 juni, ställdes Barro (Exc, BIR) och Crut (VG). Barro blev BIS-4!
På en SKK-utställning i Överkalix, 5 augusti, ställdes Barro (Exc, Cert). Där fick han sitt 3:e cert och blev således Skogsgudinnans första utställningschampion. Vi gratulerar Maria för att, förutom att ha en snygg hund, ständigt och välförtjänt få kommentaren "välvisad" av domarna.
Övrigt:
Under året har vi även varit tvungna att omplacera vår unga schäfertik, Vänerbo Unna. Tyvärr var hon osäker i vår flock och vi bedömde att hon skulle må bättre som ensam hund i hushållet. I våras hittade vi den perfekta föraren till henne: Lennart. De passar så bra ihop och vi är alla nöjda med denna lösning. Unna är dock alltid välkommen på våra aktiviteter och vi har även förmånen att vara hundvakt åt henne lite då och då. 
Vänerbo Onni börjar nu bli till åren med sina drygt 10 år. Men min fina Onni är fortfarande pigg och glad, även om ryggen och ena höften så smått börjar säga ifrån. Det är även Onni jag tar fram vid de svåraste eftersöken. I höstas var vi återigen med i den nationella lagtävlingen för räddningshundar. Denna gång gick tävlingen utanför Stockholm. Vårt lag (ett ekipage från vardera Uppsala, Tyskland, Tärnaby resp. Luleå) tog silver, bara ett par poäng efter guldlaget. Så nära! Onni gjorde ett fantastiskt arbete och klarade av hela tävlingen (6 stationer under 1 dygn) utan att behöva avbryta pga. smärta eller hälta. Hon slutar aldrig att imponera på mig!
Sammanfattningsvis så har detta år återigen varit fyllt med hundaktiviteter och därmed spännande och händelserikt. Jag vill rikta ett stort TACK till alla er underbara valpköpare för det sätt som ni arbetar med era Skogsgudinnans hundar! Vi är så nöjda med er alla då vi vet att alla hundar från oss har det bra därute med er.
Det största som har hänt i år är väl ändå att kenneln har fått sin första jakthundschampion, sin första utställningschampion och sin första viltspårchampion!
Vi önskar nu er alla, valpköpare och andra som följer oss på vår hemsida, ett riktigt GOTT NYTT ÅR! Må 2013 bringa er stor glädje och lycka.

måndag, 24 december
En riktigt GOD JUL önskar vi er alla, två- och fyrbenta!
Web-Inger

 
Crut som jultomte.                                                Ayla poserar under granen.


Vilostund i juletid för Gösta och Alpha.

fredag, 21 december
Så har då kollegiet haft möte och spikat Barros poäng. Det blev ytterligare 2 st 1:a pris med 75,5p och 92p! Grattis Maria till din dubbelchampion.
SUCh SJ(lö)Ch Skogsgudinnans Barro.
Web-Inger

måndag, 10 december
Så kom då äntligen resultatet från kollegiet på Blizz senaste prov. 80p och ett 1:a pris! Vi gratulerar Blizz och Katarina. Det satt hårt inne, men skam den som ger sig! Vi vet ju, alla som har sett Blizz, vad hon går för ute i skogarna. Nu fick även äntligen en domare bevittna det. Nu hoppas vi alla att detta ger en ketchupeffekt och att fler 1:or kommer nästa provsäsong.
Detta gör att vi nu har helt klart med planerad parning mellan Skogsgudinnan Blizz och Bjärvarnas Hector. Mer info under Valpar/Planerade kullar.
Web-Inger

onsdag, 14 november
Äntligen!! Det finns inte tillräckligt med ord för att beskriva det oflyt som Katarina och Blizz har haft på jaktprov. Har det funnits älg i markerna så har de skenat. Vid ett tillfälle gjorde Blizz ett fint arbete med älg men återkom på inkallningen skadad och Katarina valde att avbryta. (Klokt val!) Fast flest gånger har det varit älgtomt och de har fått omprov. Det var nästan så att Katarina gav upp, vilket kunde vara förståeligt. "Men skam den som ger sig!", resonerade Katarina envist och tog nya tag. Hon, liksom hennes jaktlag, vet ju vad Blizz kan prestera och vill ju visa det för en domare också.
Så idag fick Blizz äntligen visa vad hon går för. Provet gick klockrent. Blizz gick som hon brukar gå och domaren var mycket nöjd. Nu väntar vi bara på att kollegiet ska besluta om poängsumman. Denna B-kull slutar aldrig att imponera!
Web-Inger

fredag, 9 november
Efter att ha passerat veterinärbesiktningen med väl godkänt betyg så fick Crut komma till sitt nya hem hos Urban Nykäinen med familj. Vi önskar dem lycka till i skogarna framöver.
Web-Inger

lördag, 3 november
Ännu en provdag för Barro. Idag gick det tydligen ännu bättre än i tisdags för Barro i skogen och en mycket glad och uppspelt Maria bombarderade oss med SMS under provets gång. Det var Niklas som gick med Barro, för Maria hade jobbat natt och skulle gå på igen på kvällen, så hon behövde sova. Fast jag undrar hur mycket sova det egentligen blev. Niklas lär ha bombarderat henne med SMS och telefonsamtal under provets gång, har jag hört. "Som en instruktionsbok", lär han ha sagt. "Barro kom till och med på inkallning!", meddelade han glatt till Maria. Vi håller nu alla tummar och tår för att kollegiet gillade Barros arbete även denna gång. Spänningen är oooliiidlig!!
Web-Inger

tisdag, 30 oktober
Ännu ett jaktprov genomfördes idag med Skogsgudinnans Barro. Barro gjorde som vanligt mycket bra ifrån sig och det lutar åt en hög poängsumma. Vi får nu vänta på kollegiet som skall fastställa slutresultatet och meddela prisvalör. Spännande!
Web-Inger

söndag, 28 oktober
Äntligen hade Ceyla löpt klart så hon skulle få släppas. Maj-Britt gick med henne och Ceyla sökte ut fint. Tyvärr var nu området tomt på älg (inte ett enda spår i snön). Ceyla försökte dock göra allt för att träa både "fläskolle" och järpe, men utan framgång. Bättre lycka nästa gång!
Web-Inger

lördag, 27 oktober
Återigen en härlig jakthelg (eftersom veckorna nu återigen består av arbete i statens tjänst så att vi kan betala mat och uppehälle). Snön har nu lagt sig i våra jaktmarker och det är lättare att se färska älgspår och "cornflakes underlaget" är förhoppningsvis över för denna gång. Skogen är återigen tyst och vit. Perfekt jaktväder! Akka löper ännu, så det är Crut och Raija som får gå idag. Återigen lyckas tjädertuppen lura mig och Raija. Fast om jag hade haft hagelbössan....
Maj-Britt och Crut går igenom såten som förra veckan hade så mycket älgspår. Vinden var lite lynnig och slog en del. Plötsligt drar Crut iväg i helt "fel" riktning och ner på en myr där det blir fast. Maj-Britt är en bra bit därifrån och bedömer det först som hare, då det är en hel del harspår i området, men i efterhand kan vi konstatera att han återigen har ställt älg. Det stod dock på icke tillåtet område, dvs. grannens. På 3 släpp har Crut nu ställt älg 3 gånger, varav med avslut vid ett tillfälle. Vilken grabb! Men ännu ligger han i lä jämfört med brorsan, Castor.
Web-Inger

fredag, 26 oktober
Efter ett fint ståndarbete av Blizz förpassades idag ännu en älg, denna gång en kalv, till älghimlen. Vi lyfter ännu en gång på hatten för Blizz och Katarina och gratulerar!
Web-Inger

söndag, 21 oktober
Eftersom gårdagen hade bjudit på en mängd spår av älg men även tjäder, så var förhoppningarna idag stora.
Raija och jag gick i en såt där det brukar stå älg, men inget idag. Lite gamla spår var allt vi såg.
Maj-Britt och Crut gick i en tätare såt, där det hade funnits spår dagen innan. Det dröjde inte heller länge förrän Crut rann iväg och strax ljöd hans skall. Maj-Britt var en bit ifrån och började försiktigt närma sig. Då blev det tyst och efter en stund kom Crut och tittade till henne. Hon berömde och han gick direkt tillbaka till älgen och återupptog ståndet, lugnt och fint. En vända till var han och rapporterade innan Maj-Britt hade tagit sig så nära att hon kunde komma åt att skjuta kalven som stod och tryckte bakom kon. Crut hade då skällt i drygt 1 timme. Kalven la sig snabbt men för säkerhets skull platsade Maj-Britt Crut och tog ett avfångningsskott. När allt var klart verkade Crut tycka att Maj-Britt hade allt under kontroll och drog efter kon. Drygt 3 km drog det iväg, in mot byn. Där vände det tillbaka. Efter ca 1½ timme släppte han och kom tillbaka. Några fina bilder och sedan var det bara att börja transportera kalven för resterande omhändertagande.
Web-Inger


"Titta, min första kalv!", sa Crut.

 
Stolt Maj-Britt med stolt Crut (och död kalv).

lördag, 20 oktober
Trots att marken var frusen och det lät som om man gick på Cornflakes, så ville vi ändå ut och släppa hundarna. Om inte annat så skulle de i alla fall få springa loss lite. Själv gick jag och Raija igenom en tät såt där vi stötte på (och iväg) en fin tjädertupp. Jag skulle ha tagit hagelbössan istället för min CG!
Maj-Britt gick genom ett område med uppvuxen skog och plötsligt drar Crut iväg. Strax hördes hans taktfasta skall och Crut hade ställt fast en fin tjur. Men innan Maj-Britt hann fram hade tjuren gått över till grannens marker, så Maj-Britt fick nöja sig med att titta på. Hon lämnade bössan på rågången och tänkte gå närmre för att åtminstone kunna ta lite fina bilder på Crut och älgtjuren, men just som hon kommit så nära att hon skulle kunna filma Cruts arbete trampade hon till på en kvist, precis när Crut höll uppe i skallet, och tjuren drog iväg. Men en spännande dag blev det, och ett långt och fint arbete på älg gjorde Crut!
Web-Inger

söndag, 14 oktober
Svängde förbi Alpha (Gösta och Anna-Greta) på väg hem från jakthelgen. För dem har jakten också gått bra i år. Än så länge har det skjutits 3 älgar för Alpha, i år med andra förare då Gösta har varit lite krasslig. Han har, som jag, mest fått sitta på pass i år. Men snart är vi båda på gång igen.
Web-Inger

lördag, 13 oktober
Så var då brunstuppehållet över för denna gång och jakten kan fortsätta. Vi har lite kalvar kvar att skjuta, så det är bara "på't igen". Ceyla och Akka löper, så det är tur att man har fler hundar att plocka från. Raija och Crut får ta varsina områden alt. halvdagar. Vi har haft tjäderkontakt dagligen, men de vill inte sitta nu när bladen är borta. Men nära har det varit flera gånger!
I de militära skogarna har Blizz återigen gjort sitt jobb vilket resulterade i att en 6-taggare förpassades till älghimlen. Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger

lördag, 29 september
Idag hade vi avslutning med jaktlaget (första halvlek). Vi firade med en lååång bastu (5 timmar) och lite öl i goda vänners lag. Trevligt och mysigt! Nu blir det 2 veckors paus innan kalvjakten fortsätter i oktober. Och så skogsfågel, naturligtvis.
Web-Inger

måndag, 24 september
Fick denna underbara bild idag som jag bara måste dela med mig av. Skarp jakthund ena stunden, barnvakt andra. Laikan i ett nötskal, som det heter. En underbar ras!
Web-Inger


Castor som (sovande) barnvakt. Lugn och harmoni!

fredag, 21 september
Efter mycket om och men så är den skjutna björnen äntligen redo att transporteras till försäljning. På vägen dit stannade de till hos oss och Akka och Crut fick nosa på den flådda björnen. Spännande, tyckte de båda.
Web-Inger


Även Crut och Akka är intresserade av det där som ligger i bilen.

onsdag, 19 september
Nästan varje dag har Boris fått gå ett pass i skogen (utom en vilodag). Han har jobbar fantastiskt bra, förlängt sina söktider för var dag och vid ett tillfälle haft ett helt underbart ståndarbete i 1 timme och 20 min på en 10-taggare. Tyvärr stod tjuren på grannmarkerna, så vi kunde inte komma till avslut. När sedan Tobias och Maj-Britt skulle försöka komma lite närmare för att filma och fota så fick tjuren en liten vindpust av dem och drog iväg. Boris följde efter ett par km, men vände sedan vid en bred bäck. Husse Tobias lyste som en sol i flera dar. "Det här är bättre än julafton!", var Tobias kommentar.

   
Trötta efter flera timmar i skogen.                            Vackra Boris i närbild.

Lite Recovery efter välförtjänt arbete.

torsdag, 13 september
I år får 90 björnar skjutas i Norrbotten. En av dessa sköts idag i Kangos. Castor var snabbt fram till björnen och nosade intresserat, till husses glädje. Kanske det blir en sån framöver för Castor också?

Själva fick vi fint besök från Nora (Örebro). Det var Boris och Tobias som kom och hälsade på. Deras älgjakt börjar ju inte förrän i oktober, och även då är det svårt att jaga pga. vargar i området. Därför tänkte vi att han skulle få komma upp och släppa lite på vargfria marker.
Web-Inger


"Varför ligger det en björn här?", undrar Castor.

måndag, 10 september
Även Barro och Maria är på G i skogarna. Fast ibland måste även de få sig lite välförtjänt vila. Även Barro har det skjutits för i år. Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger


Barro och Maria tar en paus i solen.

söndag, 9 september
Ännu en dag på pass. Men vad gör det i detta vackra väder?
Web-Inger


Kom ni bara älgar om ni törs! Jag är beredd!

lördag, 8 september
En hård dag igår gjorde att både husse och hund behövde vila lite.
Web-Inger


Söta!

fredag, 7 september
Redan på väg upp till mitt pass såg jag färska spår. Tassade försiktigt fram till passet. När jag kom över krönet så stod den där och väntade. Älgen. "En liten fjoling!", tänkte jag. Den stod med ansiktet rakt emot mig. I mina händer hade jag ryggsäck (höger) och en varm jacka (vänster). Över axeln hängde bössan, laddad och klar. "Hur ska jag frigöra mina händer?", tänkte jag. Då vände den sig och gick några steg. Lugnt la jag ner det jag hade i mina händer. Ingen annan älg i sikte. Bara denna. Den stannade till igen och vi stod återigen och tittade på varandra. Avstånd: ca 80m. Sen vände den hela bredsidan till och jag höjde bössan och sköt. Den markerade skott och rusade iväg. Jag väntade lugnt. Såg var den försvann och gick fram till skottplatsen. Inget blod. Men jag visste att det hade tagit. Strax anslöt jaktledaren och jag åkte och hämtade Crut för eftersök. Han gjorde ett utomordentligt upptag och följde spåren, precis där den hade gått. Crut stannade till och markerad varje bloddroppe, helt enligt instruktionsboken. En liten bit in i skogen låg den. På närmre håll såg jag att det inte var en fjoling, utan en kalv. Men någon mamma älg hade då inte synts till. Kanske skjuten av några andra? Alla spårtimmar i skogen med Crut hade fått sin utdelning.
Min statistik ser bra ut just nu; 3 skott, 3 älgar.

Lite senare på dagen kom ett SMS. Första älgen för Castor var nu skjuten efter fint arbete. Husse Johan var stolt som en tupp! Vi lyfter på hatten och gratulerar!

Sen kom ytterligare ett SMS. Nu hade Bella varit framme igen. Hon tog upp älg och Arca anslöt. Tillsammans höll de stånd så att skytten kunde ta sig i skjutbart läge. Vi lyfter på hatten och gratulerar!

Vilken dag!!
Web-Inger

 
Cruts första skarpa eftersök. En älgkalv!

 
Castors första älg. 


Castor med stolt husse (och lilla Klumpen, en karelarvalp)

onsdag, 5 september
Så kom första rapporten om skjuten älg för en Skogsgudinnehund. Det blev Bella som var först ut. Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger

måndag, 3 september
Att jaga älg är inte bara att krama avtryckaren. Älgen skall transporteras ut ur skogen också, ibland en bra bit.
Web-Inger


Slit och släp!

söndag, 2 september
Nu börjar tålamodet snart tryta för Castor. "Är det inte dags snart?", undrar Castor. "Nä, först imorgon", svarar husse Johan.
Web-Inger


Spaning från bil ännu en dag. Men imorgon....

lördag, 1 september
Vi har nu varit igång i jakt en vecka. Det blir tidiga morgnar och tidiga kvällar. Farten är inte den högsta mot slutet av dagen.
Web-Inger


Kvällsfika med hundarna.

söndag, 26 augusti
Så var det återigen äntligen dags att få släppa hundarna. Maj-Britt har i år 5 veckor semester för att kunna låta hundarna få så mycket jaktdagar som möjligt. Själv har jag bara 3 veckor. I år blir det även spännande att för första gången "på riktigt" få släppa Crut och Ceyla. Idag var det Crut och Maj-Britt (och jag) som gick ut i skogen för att leta fågel. Crut fick upp en tjäder, som jag bommade. Bättre lycka nästa gång.
Web-Inger



Crut och Maj-Britt på fågeljakt

söndag, 5 augusti
Ett stort GRATTIS vill vi idag rikta till Maria och Skogsgudinnans Barro som erhöll sitt sista Cert och därmed blev Skogsgudinnans första Svenska utställningschampion! Det var en SKK-utställning i Överkalix, men med en älghundsdomare, Aina Lundmark, som domare. Som vanligt var det inte bara hunden som fick lovord utan även Maria för att hon visade hunden så fint. Nu fattas bara två stycken 1:a pris på jaktprov för ett dubbelchampionat. Vi håller tummarna för er under höstens jaktprovomgång.
Web-Inger


120803: Svensk utställningschampion!

onsdag, 1 augusti
Så var höstens jaktsäsong igång, i alla fall gällande vildsvin, grävling och lite till. Först ut att lägga ner djur för en Skogsgudinnehund var Jens med Beyla. Först hittade hon ett grävlinggryt där någon tydligen var hemma. Husse var mindre intresserad av grävling denna dag och fick henne därifrån. Strax efter hittade hon en gris ute på en plantering. Efter en stund fick Jens skottillfälle och säsongens första gris var fälld på stånd. Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger


"Jag hittade skotthålet, husse! Gott!", säger Beyla medan Scoth ligger bredvid.

tisdag, 24 juli
Återigen måste jag få dela med mig att ett härligt mail från en av våra valpköpare, Jens med Beyla.

"Idag på morgonen ringde en granne som jag normalt inte jagar med men känner väl. Hans son hade skjutit på sin första gris, kvällen innan vid ca 23.00. Dom har inga egna hundar p.g.a. allergi. Så så dom hade spårat utan hund nu på morgonen, och efter ca 250m (mycket blod och troligen hade han sett och hört hur dom gått),kom dom på grisen som rusade iväg. Då gick dom hem och ringde efter mig och jag åkte ner till dom. Pappa Lars-Göran tog emot mig, sonen hade varit tvungen att åka iväg. Scoth fick stanna kvar i bilen och Beyla fick ta på sig spårlinan. Vi gick till skottplatsen och visade på Beyla på en blodfläck och det bar iväg i lagom tempo trots att det var 10 timmar gammalt och jag vet inte hur många grisar det hade varit i flocken, och som LG sa vi har ju gått mycket här och spårat. Det är roligt att se Beyla spåra för hon går med högt huvud och tittar sig mycket omkring aldrig nosen i backen, men trots det har hon full koll. Efter 250m kom vi fram till där grisen rusat upp för dom tidigare, Beyla spårar lugnt vidare och efter 100m till hittar vi en död gris! Jag tror att sonen kommer känna sig glad och lättad nu när allt slutade lyckligt."

Vi lyfter på hatten och gratulerar Jens och Beyla till ett fint eftersöksarbete!
Web-Inger


"Visst är grisen fin, husse?", sa Beyla till fotografen/husse.

onsdag, 18 juli
Så var det då upp till bevis. Skulle Akka och Crut få visa sina förmågor även för en domare? Dags för viltspårprov. Hade bokat tid hos älghundsdomaren Kurt Lundgren, en rutinerad domare som är känd för att vara "tuff". (Det är inte många som har fått Hp av honom, inte ens min Onni). Han dömer precis vad han ser, utan svammel. Det gillar jag! Under några veckor har jag tränat tillsammans med en kompis, Monika, och även hon skulle prova på en anlagsklass med sin vorsteh Koda.
Solen sken och även om klockan bara var 11 så var det redan över 20 grader varmt.

Först ut var Akka. Hon gick för sitt tredje första pris i öppen klass, och därmed en championat titel. Rastade av henne och selade på. Sneddade in i upptagsrutan och hon tog an spåret klockrent. Skönt! Sen traskade vi på, Akka, jag och Kurt i rygg. Än uppför, än nedför, över stock och sten. En sork fick bida med sitt liv utmed vägen, men annars gick det lugnt och fint. Akka har även en förmåga att gärna stanna upp och lyssna av sin omgivning så att hon inte missar något annan spännande i skogen. Efter en stund kom vi fram till "skottplatsen" och Kurt gick fram och sköt. Sen var det bara slutet kvar. Men inte så bara. Akka är ju inte speciellt imponerad av en liten klöv, hon vill ju ha lite mer kött på benen än så. Det gjorde att jag missade hennes markering av klöven och vi fick jobba lite på slutet. Akka är ganska känslig mot värme och jag såg att hon var påverkad. Hade redan fått vattna henne ett par gånger på spåret. Hur mycket skulle jag kräva av henne i denna värme? Men till slut insåg Akka att "den där matte verkar ju inte ha sett klöven, så jag får väl visa var den är igen då", och så fick vi till även avslutet. Skönt! Men skulle det räcka till ett 1:a pris??

Så var det Crut. Gav honom en mycket öppen vinkel till spårstarten och han tog upp spåret fint och spårade iväg lugnt och fint. Tänk att denna virriga tonårspojke kan koncentrera sig så i sitt arbete. Imponerande! Även på hans spår fick en sork bida med sitt liv vid en stubbe. Detta spår hade Kurt lagt bl.a. genom ett mindre blötområde, så jag fick balansera på stenar och små grästuvor. Kurt, han kunde ju gå runt området och njöt av mitt balanserande. Han t.o.m. erbjöd sig att ta spårlinan vid ett parti, men den envisa Inger tackade nej och kämpade på. Jag klarade mig torrskodd genom det blöta och kom sedan ut på ett kalhygge istället. Där var det istället snustorrt. Vid ett ställe stannade Crut upp och vindade in något, troligtvis älg. Men jag manade bara på honom och han tog upp spåret direkt. Efter ett varmt och tufft spår kom vi så till slutet. Och  klöven, den skulle då Crut ha, så den missade vi inte. Crut bar den nästan hela vägen tillbaka till bilen.

Hur det gick? Skogsgudinnans Akka fick sitt 1:a pris och blev därmed Svensk Viltspårchampion! Och så vitt jag vet, den andra laikan i Sverige med viltspårchampionat. Crut blev godkänd i anlagsklass. Så full pott idag! (Även Koda blev godkänd anlagsklass.) Kvällen firades med champagne!
Web-Inger


SVCh Skogsgudinnans Akka!

måndag, 16 juli
Det var inte länge som vi behövde vänta på röntgenresultatet; Ceyla: A/ua; Crut: A/ua. Skönt!
Web-Inger

tisdag, 10 juli
Så var det dags för HD/ED-rtg på C-kullen. Tid var idag bokad för Crut och Ceyla så jag tog stamtavla och hundar med mig och åkte till Djursjukhuset. "Checkade in" och hämtade sedan hundarna. Crut fick sprutan först och sedan upp på bordet. Ceyla väntade lugnt och fint i förrummet under tiden. När Crut var klar fick Ceyla sin spruta och sen upp på bordet. Även det gick bra. Efter uppvakningssprutan tog det bara en kort stund så var de på benen igen, om än lite vingligt. Även om bilderna såg bra ut så är väntan på resultatet från SKK ändå alltid lika spännande. Karensen på medicinen är 7 dar, så Cruts viltspårprov får vänta lite till.
Web-Inger

måndag, 25 juni
Alltid spännande med en koppelpromenad i skogen, tycker Blizz. En nyfiken fjoling följde efter Blizz och Katarina en längre bit. "Tänk att bli stalkad av en älg!", tyckte Katarina.
Web-Inger


"Vänta du bara till hösten, då har matte sin bössa med sig!"

söndag, 17 juni
Nu är det tradition! Vilket? Jo, vår viltspårdag. Det sägs att när man arrangerar något för tredje året i rad så räknas det som tradition. Och idag var vår traditionella viltspårdag tillsammans med Kennel Kallkällan. Valet av dag var kanske inte det bästa, då flera av våra ekipage var upptagna med annat (planera skog, utställningar, viltsvinsjakt m.m.). Men vi var ändå en skara som trotsade regnet och packade oss iväg till skogen med våra fyrbenta. Som vanligt var kunskapsnivån bred bland hundarna, allt från första spåret till SVCh-hundar. Men det spelar ingen roll, för alla hundar får ju gå spår på sin nivå. Samling 09.00, fördelning av marker, spårläggning i par (se upp för björn som finns i dessa marker), lååång fika/lunch samt därefter spårarbete. Både hundar och förare gjorde mycket bra ifrån sig och efter en mycket trevlig dag i skogen (med uppehåll i regnet framemot eftermiddagen) så avrundade vi vid 15-tiden. För första gången utan björnkontakt i dessa marker.

För Skogsgudinnans Barro blev det istället en tripp till Norge och älghundutställning. 100 mil i bil gav utdelning och på eftermiddagen fick jag ett MMS från Maria. Barro hade erhållit ytterligare ett Cert samt blivit BIM. Vi lyfter på hatten och gratulerar!


120617: Barro med Cert i norska färgerna.

 
Fika under presenning.   


Vad vore en paus utan eld?

   
Moa torkar sina byxor. Blöt utifrån, blöt inifrån.


Lennart myser, trots regnet.

söndag, 10 juni
Så damp det ner ett mail från Beyla. Husse Jens hade varit på egen jakt, men det gick ju inte så bra, så han fick hämta Beyla. Då gick det bättre. Så här beskriver han det: "Jag brukar inte vaka så ofta på gris (för dåligt tålamod), men i går ringde en granne och övertalade mig att sitta en natt på hans åtel. Sagt och gjort så efter att han bjudit korv åkte jag ut och väntade och strax efter ett så kom det en gris och efter 5-10min fick jag skottläge och sköt, förblindad av mynningsflamman hör jag hur grisen springer i väg in i hallonriset och skogen. Men vad gör det när man har Beyla väntande hemma. När jag hämtat Beyla och Ingvar (grannen som ville att jag ringde om jag sköt) påbörjade vi eftersöket som snabbt var avklarat (död gris) efter ett som vanlig bra jobb från Beyla. Bara 35-40m men som utan hund förmodligen varit hopplöst p.g.a. tätt hallonris stenar rotvältor mm." Tur att Jens har Beyla, eller hur?!
Web-Inger


Beylas eftersöksfynd, en fin gris. Gott till grillen!

lördag, 9 juni
"Long time, no see", som det heter. Nu var det ett tag sedan vi hörde av Akela med familj, så idag slog jag Stefan en signal. Jodå, allt var bara bra med henne. Stefan och Akela jagar på för fullt och hon har gjort bra ifrån sig i skogen. Stefan har jagat (och fällt) både älg och kronhjort i höst. Kul! Alltid trevligt att prata med nöjda valpköpare!
Web-Inger

söndag, 3 juni
Så var det återigen första söndagen i juni och då har vi ju NÄK-utställning på Arcus i Luleå. Skogsgudinnans kennel hade 2 hundar anmälda; Skogsgudinnans Crut och Skogsgudinnans Barro. Först ut var Crut i juniorklass med Maj-Britt som handler. Vi måste medge att utställningsträning och träning bland andra hundar har varit lite dåligt med, vilket också visade sig. Crut tyckte allt var spännande och toppen och ville undersöka allt, framför alla dofter på backen. Maj-Britt hade fullt upp med att få honom att springa med runt-runt i ringen. Det blev mest hopp och skutt. Domaren kunde väl ändå se vad han behövde se och gav Crut ett "very good", och det får vi vara nöjda med.
Sen var det Barros tur. Med ett Cert och ett Ck i ryggen så höll vi nu alla tummar att domaren skulle gilla honom. Som vanligt visade Maria upp honom på ett utomordentligt fint sätt och fick en hel mängd superlativ från domaren "Nu skulle gråhundsgubbarna ha varit kvar och sett hur man ska visa upp en hund!", var en av hans kommentarer. Det slutade med att Barro fick Excellent med Ck, blev BIR och BIS-4. Ett stort GRATTIS från oss alla till dig Maria och Barro! Vilket par!
Innan utställningen i Luleå så hann jag med ner till Piteå med Unna och hennes nya husse, Lennart. Där skulle Unna exteriörbedömas, vilket var bokat sedan lång tid tillbaka. Det gick bra och Unna kan nu tituleras Korad SVCh Vänerbo Unna!
Sammanfattningsvis: Vilken härlig dag!

 
Skogsgudinnans Bella (tv) och Skogsgudinnans Arca (th) var också där och hejade.


Här är nästan hela Skogsgudinne-klanen samlad vid BIS-ringen för att heja på Barro och Maria.
Blizz har intagit stolen i centrum.


Skogsgudinnans Crut! Snygg junior!


Skogsgudinnans Barro med matte Maria.


Maria springer så håret fladdrar medan hela hennes familj står uppställda bakom.

  
Maria tackar BIS domaren. Barro tittar nyfiket på.

 
Och så en uppställningsbild med BIS-domaren!

onsdag, 30 maj
Så säger vi GRATTIS till små B:na som fyller 4 år idag. Hipp, hipp hurra för Beyla, Bella, Blizz, Barro, Boris och Bacchus!
Web-Inger

måndag, 28 maj
Idag är det A-lagets födelsedag! Skogsgudinnans Alpha, Ayla, Arca, Akela och Akka fyller 5 år. Grattis!
Web-Inger och Web-Maja

lördag, 26 maj
Äntligen har sommaren kommit till oss, men inte kan man ligga på latsidan för det. Maria och Barro hade idag styrt kosan till Boliden för att ställa ut. Det gick bra och Barro fick bedömningen "Excellent",  kom 3: i konkurrensen och fick sig ett Ck. Vi lyfter på hatten och gratulerar till snyggingen!
Web-Inger


"Och fin rosett fick man också!", sa Barro.

söndag, 20 maj
Förra helgen slungade Maj-Britt ut en snöhög på tomten, denna helg sitter jag och funderar på om jag skall ta fram gräsklipparen. Gräset växer verkligen så att det knakar. Men gräsklipparen fick vänta lite. Däremot fick släden placeras i sommarvila och Sacco-vagnen plockades fram. Även om hundarna har relativt bra kondition efter vinterns dragturer så är ju inte tassarna ännu vana vid grus och asfalt. Så Maj-Britt fick börja lite försiktigt med några korta turer. Akka och Crut passade bäst ihop, de sprang så det stod härliga till. Raija och Ceyla är däremot två tikar som hellre springer efter något rörligt i skogen än bara rakt fram. Så deras tempo var något mer moderat. Fast alla hundar tyckte att det var kul att få springa. Onni, däremot, fick ta det lite lugnt idag.
Web-Inger

 
Här gäller det att väja för fotografen! Kolla steglängden!  


Här kommer mor och dotter.

torsdag, 17 maj
Idag är ingen vanlig dag, idag är Onnis 10-års dag! Det firade vi redan i helgen som var genom att vara på en pep-kurs för SBK-instruktörer. Onni fick köra sök i 2 dar. "Himmelrike", var nog hennes tanke. Eftersom hon bara har 100% när hon kör, så var det full fart hela helgen, och full kamp hos figurant. Lydnaden i sökrutan liknade mer en ballong som du släpper ur luften ur, men vad gör det när du ser en så lycklig hund. Och inkallning från figurant fungerade inte heller. Funktionellt döv, tror jag att man kan kalla det. Vi körde även lite uppletande. Hon jobbade, som vanligt, på i full fart.  Två av tre föremål avlämnade hon, men det tredje hade gått upp i rök. Mysteriet klarnade dagen efter när det tredje föremålet, en vit liten handske, återfanns i Onnis avföringshög.... Kanske inte det snabbaste avlämnandet... Men lycklig var hon!  Jag kan lova att hon var den äldsta hunden på lägret! Alla förundrades över hur pigg och fin hon var. Och det är hon ju! (Se dragbild nedan, med Onni som ledarhund!) Fick dock komplettera middagen på söndagen med en Rimadyl. Men det var det värt!
Nu börjar även snön att ge med sig. Det betyder att vi plockar fram blod, snitslar, spårsele och lina och börjar träna blodspår. Målet är att få Skogsgudinnans Akka till SVCh i år samt att få Skogsgudinnans Ceyla och Crut godkända i anlagsklass. Men då måste det tränas!
Web-Inger

fredag, 27 april
För första gången i mitt 21-åriga hundliv så har jag omplacerat min egen hund. Idag fick Vänerbo Unna flytta till ett nytt hem hos Lennart och Anita i Heden. Under hennes snart 3-åriga liv så har vi dagligen gjort försök att få henne att fungera i vår hundflock, men det gick bara inte. Vare sig Unna eller våra andra hundar mådde bra av detta. Och så när Lennart hörde av sig och var intresserad av att ta över henne så kändes det helt rätt. Hos Lennart och Anita får hon ett mycket aktivt liv som ensam hund, vilket jag tror passar henne alldeles förträffligt. Och Lennart och Anita får en helt underbar liten tik som de kommer att ha stor glädje av för många år framöver. Och Unna är ju inte längre bort än att vi kan träffa henne och träna ihop lite då och då. Visst har tårarna varit många, men de är egoistiska.
Web-Inger


120408: Unna och Inger på en sista skidtur.

söndag, 1 april
Ännu en härlig söndag! Idag fick Crut göra debut i spannet. "Spriiiingaaaa!" Åh, vad han sprang. Och njöt! Visst ser det härligt ut?!


"Här kommer vi! Se upp!"


Nöjda och nymotionerade, hela gänget!

lördag, 31 mars
Ännu en underbar dag med sol och fantastisk skare. Maj-Britt tog en sväng med hundarna. Efter ett par dagar med sol och plusgrader så börjar gräsmattan tina fram. Crut fick stanna hemma med mig. Kanske han får prova en slädtur imorgon.
Web-Inger

   
Herrelöst ekipage. "Vart tog snön vägen?"                  Onni och Crut, parhästar.


Ceyla och Crut leker, de vuxna övervakar.

torsdag, 29 mars
Grattis C-kullen på 1-års dagen!
Web-Inger

fredag, 23 mars
Idag har Crut flyttat tillbaka till oss. Snacka om att vara ensam tupp i hönsgården! Bara tjejer så långt ögat når. "Toppen!", tycker Crut.
Web-Inger

onsdag, 21 mars
Nu äntligen är det ljust när man kommer hem från jobbet!
Tog en tur till "träsket".
Web-Maja

Laikaspann med förstärkning...

söndag, 18 mars
Det är sådana här dagar man önskar sig! Någon minusgrad, blå himmel och en värmande sol! Att släden glider bra och hundarna trivs är ett stort plus!
Web-Maja

Själv tog jag mig också en tur med "miljöskotern" (Unna och spark). Spåret i skogen var hårt och aningen smalare än sparkens medar, så det blev en spännande färd. Två vurpor och en frontalkrock mot en stor tall i en kurva. Inga personskador, bara en snöig och svettig förare. Eftersom det gick så fort så finns det inga bildbevis, tack och lov.
Nu blir det grillad korv sittandes på en renfäll i solen. Vilken härlig dag!
Web-Inger

Nå kom igen! Sluta fota!


Skön trav en solig dag!

söndag, 4 mars
Första söndagen i mars är det, som brukligt, älghundsutställning i Överkalix. Även detta år var vi närvarande och Skogsgudinnans kennel hade 4 hundar representerade; Arca och Bella i jaktklass, Barro i jaktklass och lilla Ceyla i juniorklass. 28 östlaikor var anmälda varav 7 hanar och 6 tikar i jaktklass, alltså nästan hälften! Kvalitén på hundar var överlag mycket god, så konkurrensen blev tuff. BIR blev Bjärvarnas Hector och BIM blev Päkkilä backens Iina, två mycket värdiga vinnare.
Hur det gick för våra? Arca fick "excellent" med ett CK. Barro var lite tunn för dagen men fick ändå ett "excellent" och blev 3:a i kk, men det räckte inte till ett CK idag. Däremot fick han omdömet "Dagens elegantaste laika" av domaren. Bella var urfälld och inne i en "vill inte äta"-period och därmed lite mager och fick ett "good". Ceyla är just nu lite för tunn och fick också ett "good". Nöjda med domarens kritik, och framför allt ett underbart väder, åkte vi hemåt igen.
Web-Inger

 
Arca inspekteras av domaren.                                  Barro studeras noggrant från sidan.

 
"Elegantaste hunden idag!", tyckte domaren.              Maria springer så nummerlappen fladdrar.

 
Först mätning...                                                        ... sen vänstervarv. Bella följer matte Lena.  

   
Ceyla väntar på sin tur.                     "Och hur hög är du då, lilla vän?", undrar domaren.

   
Sven-Åke visar Tara, Raijas kullsyster.                      Tara och Raija är verkligen lika som bär. Nästan.


Ett maffigt laikahuvud! Kätkes Aksi.

    
BIR: J Bjärvarnas Hector                                          BIM: J Päkkilä backens Iina.


BIS-finalen. J Bjärvarnas Hector blev BIS-4.

lördag, 3 mars
Resultatsidan uppdaterad.
Web-Inger

fredag, 2 mars
Så här fina dagar borde det vara förbjudet att jobba! Som tur var kunde vi båda ta ut lite komp-ledigt och åka hem efter lunch. Det är så skönt att äntligen få fysträna hundarna i dagsljus. Och idag är det dessutom någon plusgrad.
Web-Inger
 
"Vem står där i skogen?"                                            "Jasså, var det bara du! Då jobbar vi på igen!"

måndag 27 februari
Nu börjar det vara ljust även efter det att man har kommit hem från jobbet, så idag tog Maj-Britt en tur med hundarna före middagen. Visst ser det mysigt ut!
Web-Inger

"Ja, kom igen brudar!"

lördag, 25 februari
Nu för tiden är det inte så enkelt längre att bara slinka över till Finland. Med dvärgbandmaskens intåg i Sverige, men ej i Finland, så har Finland från årsskiftet infört stränga regler för införsel av hundar. Hundarna skall numera ha pass. (Inget nytt.) 1-5 dygn före införsel skall hundarna dessutom avmaskas mot dvärgbandmask, under åsyn av veterinär. Veterinären skall sedan intyga detta i passet som skall uppvisas vid gränsen. Vid återkomsten till Sverige så skall sedan hunden vara rabiesvaccinerad (heller inget nytt), annars riskerar man att inte få ta med sig hunden hem igen. Det gör att för oss som bor vid gränsen och åker över lite då och då, blir det numera ett helt företag med detta veterinärintyg 1-5 dar innan.
Anledningen idag till vår Finlandsresa var en utställning i Torneå. Tänkte att det kunde vara kul att prova att ställa i Finland, viket vi inte gjort tidigare. Så efter bankbesök (utlandsbetalning) och veterinärbesök 2 dar innan för avmaskningsintyg så bar det iväg. Med oss hade vi Raija och Skogsgudinnans Ceyla. Det var en finsk domare, enligt ryktet en "gammal räv" som var van att döma laikor, som skulle döma. "Kul", tyckte vi! Vid utställningen var det tydligt att han gillade MYCKET kraftfulla laikor. Eftersom våra tikar är av den lite lättare typen, med lite tunna huvuden, så förstod jag att vi inte skulle få de bästa vitsorden. Men han verkade gilla våra tikar rätt hyfsat i alla fall och de fick "Very good" båda två. Enligt de som förstod språket bättre än jag, så gillade han mentaliteten hos våra tjejer, vilket var mycket trevligt att höra. Även Skogsgudinnas Barro ställdes i jaktklass med cert-förhoppning. Han är ju en skönhet! Men Barro åkte ut med ett "Good"! Anledningen var bl.a. bettfel (har korrekt bett enl. veterinärintyg) samt att han var fransysk i frambenen (stämmer inte heller). Ja, så kan det gå!
Vi var ett litet svenskt gäng på utställningen, vilket var mycket trevligt. För några av oss svenskar gick det riktigt bra, för andra gick det sämre. Men vi hade i alla fall tur med vädret!
Web-Inger

lördag, 4 februari
Vi är nu inne i jaktlig lågsäsong här uppe i norr. Släden har kommit fram och fysträningen med denne har kommit igång. Ceyla har fått prova att gå i spann, vilket går alldeles utmärkt. Kul att se hur mycket som är genetiskt betingat hos hundar. Denna helg är vi däremot "innestängda" pga. kyla. Vi har ca 32-34 minusgrader ute och man får blinka ofta för att inte ögonen skall frysa. Inget väder för fysträning utan hundarna får mysa i soffan och en annan tar en sväng med dammsugaren och strykjärnet istället. Men snart sätter lojakten igång, för dem av oss som har lo på sina marker. Norrbotten har fått utökad tilldelning i år till 18 lodjur. Skall något av dem falla för en hund från Skogsgudinnans kennel?
Sedan sist har vi fått glädjande information om att Beyla nu är opererad för sina bråkande halsmandlar, med gott resultat. Hon skäller älgar och vildsvin som aldrig förr, vilket glädjer både ägare och oss.
Vår egen Raija skall snart ner till Uppsala för ordentlig utredning gällande hennes skada i höger bogled. Det blir väl CT (datortomografi) samt eventuellt en artroskopi. Denna bogled har bråkat sedan grävlingjakten i augusti 2010! Det hindrade henne dock inte från att hoppa över det 1,40 höga staketet till rasthagen, ha fullt ståndskall under grannarnas sovrumsfönster en tidig lördagsmorgon, skaka ner deras katt från vindskyddet och slutligen och ta katten med full käft. Jag fick montera ut katten ur Raijas mun halvt under grannarnas altan med tanken att "det här gick aldrig väl". Mirakulöst klarade sig katten med en spricka i bäckenet och muskelskador, och kommer att bli helt återställd. Snacka om att katter har många liv! Det urholkade dock plånboken. Raija själv blev även hon biten och fick besöka veterinären för en tillväxande böld och efterföljande antibiotikabehandling.
Web-Inger