onsdag, 31 december
Så har då ännu ett år passerat och som tidigare tänkte jag försöka sammanfatta året som gått. Det har varit ett år av både glädje och sorg.

Avel:
Under året var det tänkt att vi skulle få vår E-kull, men Raija valde att inte löpa så E-kullen fick vänta.

Jaktligt:
För Alpha har det fortsättningsvis skjutits en hel del älgar och vi har fått lyfta på hatten många gånger. Akka har använts huvudsakligen till eftersök, spårspecialist som hon är, och det har hon gjort med den äran. Akela jagar på i södra Sverige men fick avsluta sitt år med en sjukskrivning, efter att ha haft närkontakt med vildsvin. Vi hoppas på ett snabbt tillfrisknande. Och så har vi Ayla, som jagar på uppe i Kangos. Ingen älg går säker för henne. Tyvärr var det grannlaget som till slut fick skjuta storbjörnen, där bara skinnet vägde 110kg. Nu får Ayla leta upp en annan björn att skälla på. Arca gjorde sin sista höst i älgskogen, men med den äran. Som vanligt fick jaktlaget fälla för henne.
Barro jagar vidare i Hedenäset och älgarna faller.  Bacchus jobbar vidare i Småland och ser till att både älgar och vildsvinstammen minskar. Boris har än en gång varit upp till Norrbotten på älgjakt, men tyvärr fick vi inte skjuta något för honom i år. Men väl hemma i vargtäta Örebrotrakten så fick husse till slut skjuta en älg för honom på stånd. Kul, med tanke på att det inte finns så många älgar kvar i vargtäta marker. Blizz, som enda tik kvar i kullen, jagar på försvarets mark och håller deras marker rena från älgar.
Crut har sett till att både skälla älg, så att husse har kunnat skjuta för honom, men även spårat påskjutna älgar med gott avslut. Det är tryggt att ha en stabil eftersökshund som man kan lita på. Även Castor jagar på med husse och har även han sett till att frysen fyllts på. Ceyla har som vanligt löpt under älgjakten så nu skall hon kastreras. Vi bedömer att hon inte har de kvalifikationer som krävs för att förbättra laikarasen. Då är det bättre att bara använda henne till jakt.
D-kullen har kommit igång i jakt detta år. Dio var först ut med att ställa fast älg som husses kompis fick skjuta. Därefter har det även fallit några vildsvin förutom älgar. Även eftersök klarar han galant. Tyvärr slutade året med en skada, operation och lång rehabilitering. Divo (Norris) fick en bra start inför jaktstarten i september, men en flytt norrut gjorde att älgjakten till stor del tyvärr blev inställd. Men husse tar nya tag nästa år. Dido har börjat mycket bra och husse med jaktlag har fått fälla flera älgar för henne i år. För Dalvi har husse i år fått skjuta en fin tjädertupp. Älgjakten valde husse att avstå i år, då hans jaktlag i Värmland haft stora problem med varg (och fått 2 av sina hundar i jaktlaget svårt skadade av varg i år). Vi får hoppas på mindre varg nästa år. Eller andra jaktmarker.
Raija har jobbat på bra i skogen i år, men återigen haft "stolpe ut" på älgsidan. Däremot fick jag skjuta en mård för henne efter ett mycket fint arbete.

Jaktprov:
Alpha, Blizz och Dido var i år anmälda till prov. Alpha gick tomt. För Blizz gick det bättre! Blizz presterade ett sista 1:a pris och därefter ett godkänt älgspårprov (48p). Och Dido slog till med ett 1:a pris på sitt första jaktprov. Kul!

Viltspårprov:
I år är det inga av våra hundar som har gått viltspårprov. Men vi hade som vanligt en viltspårhelg för kennelns hundar vilket var lika trevligt som tidigare år.

Utställning:
Vid NÄK's utställning i Överkalix i mars fick Dido ett 1:a pris, Hp och blev BIR-valp. i juni ställdes Blizz ut i jaktklass, i Luleå, med ett "very good". Även Dio blev utställd i oktober med ett 1:a pris, Hp och BIR-valp. Snygga hundar alltså!

Övrigt:
Under året har vi förlorat 2 av våra Skogsgudinneavkommor; Skogsgudinnans Arca och Skogsgudinnans Dendu. De jagar nu vidare i hundhimlen.
Min trotjänare Korad Tjh(rä) SVCh Vänerbo Onni fick i år somna in, 12 år gammal. Hon sörjs djupt.
Även min nya schäfervalp Vänerbo Xena fick vi lov att avliva pga. en utvecklingsskada på frambenet. Hon blev bara 5 månader. Änglarna gråter.
Två av våra Skogsgudinnehundar har i år även ådragit sig allvarliga skador; Akela (uppsprättad av vildsvin) samt Dio (korsbandsskada). Deras tillfrisknande går dock bra och de förväntas kunna återgå i jakt framöver.

Sammanfattningsvis har detta år varit fyllt med både glädje och sorg.
Våra Skogsgudinnehundar har presterat mycket bra ute i jaktskogen i år, både vad gäller älg, vildsvin, tjäder och mård.
Vi har fått en ny jaktchampion: Skogsgudinnans Blizz.
Vi har förlorat Arca, Dendu, Onni och Xena, och vi sörjer dem. Vi hoppas att de har kul tillsammans uppe i hundhimlen.

Maj-Britt och undertecknad vill avslutningsvis rikta ett stort TACK till alla er underbara valpköpare för det sätt som ni arbetar med era Skogsgudinnans hundar! Vi är så nöjda med er alla och vi vet att alla hundar från oss har det bra därute med er.
Vi önskar nu er alla, valpköpare och andra som följer oss på vår hemsida, ett riktigt GOTT NYTT ÅR! Må 2015 bringa er alla stor glädje och lycka.
Web-Inger

onsdag, 24 december
Idag önskar vi alla en riktigt GOD JUL!
Web-Inger

lördag, 6 december
Nu var han igång ordentligt den där Skogsgudinnans Bacchus. Ännu en kalv föll för honom idag: "Efter en lyckad jakt lyckades min far fälla ytterligare en kalv för Bacchus. Han lyckades efter en och en halv timmes ståndskall. Fast ståndskall direkt på upptaget." Än en gång lyfter vi på hatten och gratulerar!
Även Skogsgudinnans Dido var igång idag. Skällde ko och kalv i 6 timmar, men tyvärr var det ej tillåtna djur. Men kul hade hon!
Web-Inger

lördag, 22 november
Även om älgjakten är slut i norra Sverige så fortsätter den i söder. Idag kom rapport från Skogsgudinnans Bacchus:
"Efter en trög start på säsongen lyckades vi. Upptag en minut efter släpp. Ståndskall direkt. Kom fram efter 45min. I frostigt före. En annan älg sprang på ståndskallet skrämde iväg dom. Ställde dom igen efter hundra meter. Ställde dom framför en passare som efter en halv timme lyckades fälla två kalvar för Bacchus." Kul! Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger


Skogsgudinnans Bacchus med älgkalv.

lördag, 8 november
Ännu en helg i jaktens tecken. Idag fick Maj-Britt låna Raija och jag gick med Skogsgudinnans Ceyla, som äntligen slutat löpa, i en annan såt. Ceyla fick tag på en tjäder, men var lite för ivrig så den hann lyfta innan jag hann lyfta min bössa.
Raija däremot hittade en ko och kalv och troligen ett djur till. Hon jobbade fint med dem i över 1 timme medan Maj-Britt försökt komma närmre, som närmast 100 m ifrån i ganska tät skog. Men återigen var underlaget av Cornflakes karaktär, så "mission impossible". Det blev till 4 mer eller mindre kraftiga stötar men Raija ställde oförtrutet om älgarna gång på gång. Till slut gav Ceyla upp sökandet i min tomma såt och beslutade sig för att ansluta till Raija som hon hörde skälla någon kilometer därifrån. Det blev dock lite för mycket för älggruppen som beslutade sig för att lägga det långa benet före det andra och lämna området. Men spännande var det!

På kvällen fick vi ännu ett underbart sms från en valpköpare. Det var Skogsgudinnans Boris som husse Tobias äntligen fått skjuta älg för på hemmamarker. Som vi alla vet så är det inte lätt att släppa hund i Örebrotrakten, pga. det stora antalet vargar. Och om du kan och törs släppa så finns det ändå inga älgar att jaga pga. vargarna, än mindre kalvar. Så gissa om husse var glad när han fick berätta om sin jaktdag på sina egna hemmamarker. Husse hade skjutit på en älg som dock gick undan. Han åkte då hem och hämtade sin fina hane och började spåra. "Lita alltid på hunden", ekade i hans öron. Så han gjorde det också. Och så klart så hittade Boris älgen. Till slut släppte de Boris och ca 1 minut efter släpp så var det fullt ståndskall. Älgen kunde avfångas och tas om hand.
Inget kan väl värma ett uppfödarhjärta mer än en lång jaktberättelse med ett bra avslut. Ett extra grattis till Boris och Tobias med tanke på otur och motgångar under något år. Så vi lyfter lite extra högt på hatten för er idag!
Web-Inger

torsdag, 30 oktober
Efter en mycket fin start på jaktåret har Skogsgudinnans Dido idag gått sitt första jaktprov. Det gick mycket bra och husse var mycket nöjd. Vi misstänker en bra valör, men vi får se vad kollegiet beslutar.
Web-Inger

tisdag, 28 oktober
Idag nådde oss beskedet att Skogsgudinnans Arca fått komma till hundhimlen. Efter att ha avbrutit ett ståndarbete förra helgen och kraxande lämnat älgen togs hon till veterinär för undersökning. En halsinfektion misstänktes. Hon fick penicillin men svarade inte på det. Vidare utredning vid Djursjukhuset Gammelstad visade på ett antal tumörer i luftvägar och lymfkörtlar. Hon fick därför somna in på operationsbordet.
En vacker och väljagande hund har därmed lämnat detta jordeliv idag. Vi skänker en tanke till matte Lena och husse Tommy. Arca var en mycket fin representant för sin ras och en fantastiskt fin familjehund.
Web-Inger

söndag, 26 oktober
I Västerbotten fortsätter de att skjuta älgar för lilla Skogsgudinnans Dido. Idag föll det en fin 8-taggare som hon tog till en passkytt. Vi lyfter än en gång på hatten och gratulerar.
Web-Inger

Dido med dagens 8-taggare.

söndag, 19 oktober
Ibland får man ta paus i jagandet för att visa upp hur vacker man är på en utställning. Så var det för Skogsgudinnans Dio idag. Det resulterade i ett 1:a pris valpklass, Hp samt BIR. Grattis! Vi sa ju att han är snygg. Vi lyfter på hatten och gratulerar. Nu kan även ni börja sikta mot jaktprov.
Web-Inger



Man blir lite trött av att vis hur vacker man är!

lördag, 18 oktober
Så har även rapporterna från Kangos börja droppa in. Idag var det Skogsgudinnans Castor som medverkade till att en fin tjur fick gå till de sälla jaktmarkerna. Vi lyfter på hatten och gratulerar.
Ännu en älg fick även sätta livet till pga. Skogsgudinnans Dido. Det var en passare som fick skjuta en kalv på gångstånd för henne. Bra jobbat, tjejen! Vi lyfter på hatten och gratulerar ännu en gång.
Web-Inger

 
Skogsgudinnans Castor med älg.


Skogsgudinnans Castor ligger ner och vilar en stund.

tisdag, 14 oktober
Ännu en älg är nu skjuten för Skogsgudinnans Dido, denna gång efter 40 min ståndskall. Återigen rapport från en stolt hundförare. Och vi fortsätter att lyfta på hatten och gratulerar.
Web-Inger

lördag, 11 oktober
I helgen hade vi besök i vår lilla jaktkoja av Monika och Albin med bl.a. Skogsgudinnans Dalvi. Målet var att ge Dalvi lite skog med älgtillgång. Vi har ju några kalvar kvar på tilldelningen och det hade ju varit kul att få skjuta en kalv för Dalvi.
Vi delade oss i två grupper; Maj-Britt och Albin/Dalvi samt Monika och jag/Raija. I Dalvis såt var det tyvärr tomt idag.
Vi hade däremot lite mer tur. Raija jobbade mycket fint och sökte av området metodiskt. Jag såg på GPS:en hur det drog iväg och till slut kom skallet. Vi lät henne skälla en liten stund och började sedan smyga på. Monika gick med kula och jag med hagel. Eftersom jag på skallet hörde att det lät som älg så fick Monika gå först. Men hur lätt är det att smyga på en älg när underlaget är som Cornflakes.? Typ omöjligt, oavsett hur bra hunden skäller. Älgen tog till slut till det långa benet före och trots förföljande fick Raija till slut släppa. Vi gick till upptaget och såg att det var ett stort ensamt djur som Raija hade väckt ur sin förmiddagslur. Nåväl, vi jobbade vidare. Efter ett tag kom vi till en jaktkoja och beslutade oss för att ta en liten paus. Vi tog upp varsin kopp och drack en välförtjänt varm dryck. Raija var inte sugen på att pausa utan jobbade på. Plötsligt hör jag att hon skäller långt borta. Snabbt ner med alla dryckesdon och kollar GPS:en. Hon stod nedanför ett stenigt berg. Vi smög oss dit och var tvungna, pga. vinden, att gå upp på berget och sedan hasa oss nedför. Där finner vi Raija skällandes in under en sten. Hon tittar på oss när vi kommer, ganska så blodig i ansiktet, och fortsätter jobba. Monika får order om att ställa bort sin bössa och dra ut Raija och backa undan. När så är gjort dröjer det inte länge innan en mård försöker smita ut, men möter då en svärm från min hagelbössa. Skickar direkt på Raija och "mission accomplished". Tänk att det är lika roligt varje gång att gå ut i skogen med en laika. Man vet aldrig vilket byte det blir den dagen!
Web-Inger


Raija och jag med dagens byte; en fin mård.

måndag, 29 september
Under en tid har jag sett att min lilla schäfervalp, Vänerbo Xena, har haft ett framben som sett lite konstigt ut. Under helgen har vi även sett att hon börjat halta. Idag hade jag därför bokat tid för undersökning och röntgen av det. Tyvärr visade röntgen en utvecklingssjukdom,"short ulnae" vilket är extremt ovanligt på schäfer. Detta betyder att ena underarmsbenet växer mer än det andra vilket leder till att benet blir krokigt. Ena tillväxtzonen var redan sluten, långt i förväg, och förskjutningen av benen hade redan skapat en förändring i armbågen med begynnande pålagringar som följd. Skadan var så omfattande att även operation bedömdes otillräcklig. Min lilla krigarprinsessa fick därför somna in på en gång. Sov gott mitt lilla hjärta!
Vi har nu förlorat 3 hundar i vår flock inom några månader, varav två mycket unga. Det är svårt att beskriva den smärtan, men du som har hund kan säkert förstå.
Web-Inger


Vänerbo Xena blev bara 5 månader. Sov gott, älskade hjärtat.

söndag, 28 september
Om man har en bra hund så blir man ibland utringd för att lösa andras problem. Så blev det idag för Skogsgudinnas Crut. En ensam kalv hade siktats och blivit påskjuten. Crut blev således utringd och fick åka från Pajala upp till Kangos. Med tanke på Cruts spårförmåga så var ärendet snabbt löst. Crut hittade och ställde fast kalven som kunde skjutas. Eller som husse Urban beskrev det: "släppte (på spåret), ståndskall, stötte, ståndskall, avlivad". Vi lyfter på hatten och gratulerar. Som sagt; Lita alltid på hunden!
Web-Inger

onsdag, 24 september
En del mms som man får av valpköpare är härligare än andra. I detta fall kom det ett mms på Skogsgudinnans Ayla. Det är i normala fall en vit hund med svarta tecken. På denna bild såg det mer ut som en ljus grävling. En älgko hade skjutits för henne ute på en myr, så hon var totalt nedsölad i myrvatten. I bakgrunden kunde man skönja ett älghuvud som stack upp ur myren. På frågan om att få hunden vit igen fick jag svaret; "När tomten kommer ska Ayla vara vit!" Vi lyfter på hatten och gratulerar, samt önskar er lycka till med tvätten.
Web-Inger


Detta är egentligen en vit laika.... Observera älgen i bakgrunden.

lördag, 20 september
Så föll till slut Skogsgudinnans Dido's första älg, om än på gångstånd, men efter ett bra hundarbete. Och vi lyfter på hatten och gratulerar.
Web-Inger


Skogsgudinnans Dido med sin första älg.

söndag, 14 september
Nu faller älgarna som käglor för våra Skogsgudinnehundar. Idag var det Skogsgudinnans Castor som stod för arbetet. Avslut efter 3 timmars ståndarbete. Husse skickade en fin film där man ser Castor stolt och majestätiskt stående på älgen, i vattnet. Älgen ses mest som ett litet grund. Sen var det bara att simma ut och bärga älgen i land. Vi lyfter än en gång på hatten och gratulerar.
Web-Inger


"Ja, som du inte stannar när jag skäller på dig så dränker jag dig istället!", sa Skogsgudinnans Castor.

fredag, 12 september
Ännu en tjur skjuten för Skogsgudinnans Alpha. Denna gång var det husse Gösta som fick nedlägga en 8-taggare för sin hund. Vi lyfter på hatten och gratulerar.
Web-Inger

 
Skogsgudinnans Alpha med ännu en tjur.


Transport av tjuren. Anna-Greta och Gösta stolta hundförare.


torsdag, 11 september
Nu är Skogsgudinnans Dio hemma i Skåne igen efter en vecka i Jämtland. Och i Skåne är det ju ingen älgjakt ännu, men väl jakt på vildsvin. Så idag blev det ett spårarbete på vildsvin, vilket han klarade utmärkt. Därmed kan vi även lägga till vildsvin i hans protokoll av nedlagda byten. Än en gång lyfter vi på hatten och gratulerar.
Web-Inger


Dio med sitt vildsvin.

onsdag, 10 september
Så var det Anna-Gretas tur att få skjuta en tjur undan Skogsgudinnans Alpha. Vi lyfter på hatten och gratulerar!
Web-Inger


Skogsgudinnans Alpha med säsongens första älg. Skytt: Matte Anna-Greta.

söndag, 7 september
Eftersom älgjakten börjar lite senare i södra Sverige så hade Dios husse, Roland, tagit med sig Dio och några kompisar upp till Jämtland för älgjakt. Det tog bara någon dag så var första älgen fälld för Skogsgudinnans Dio. Skytten Glenn fick äran att skjuta för honom. Vi lyfter på hatten och gratulerar.
Web-Inger


Skogsgudinnans Dio med sin första älg, skjuten i Jämtland.

lördag, 6 september
Imorse skjutsade jag Maj-Britt och Raija till ett område de skulle utgå ifrån. På väg dit ser vi ko, kalv och troligen även ett djur till gå in mot våra marker. Vi kör lugnt in på våra marker och beger oss norrut från bilen. Själv skulle jag stå på bakpass på ett hygge. Vi hann inte mer än släppa Raija och börja gå norrut innan vi hörde det underbara ljudet av ståndskall från Raija. Hon hade hittat älgarna ett par hundra meter bort. Jag intog mitt hygge och Maj-Britt började efter en stund att smyga mot ståndet. Hon kom så nära att hon såg kon, men skymtade bara kalven. Kon ställde sig hela tiden i skydd för kalven, så hon kom inte åt att skjuta. Det var ganska så tätt där de stod och plötsligt fick kon vittring på Maj-Brit och så var de borta. Raija följde efter och ställde om, men Maj-Britt kom aldrig i skottläge igen innan det drog iväg och Raija fick till slut släppa dem. Men spännande var det!
Web-Inger

måndag, 1 september
Så var den efterlängtade älgjakten äntligen igång. Vi har väl aldrig kommit till jaktstart med så otränade hundar! hela försäsongen, dvs. vintern, hade vi bara is och kunde inte köra den mängd med släde som vi brukar. Det blev bara 2-3 korta vändor på hela vintern mot vanligtvis 2-3ggr/vecka. Och sen kom sommaren med 30-35 graders värme, så det knappt gick att gå ut, än mindre fysträna hundar. Jo, simning blev det. Men det går inte att ha för mycket av heller, för då blir det våteksem av det.
Nåväl, nu är vi igång och kommer att köra våra hundar en halvdag i taget. Dessutom är det fortfarande så varmt att vi bara kan jaga med hund på förmiddagarna. Kommer att bara passa på eftermiddagarna.
Web-Inger

lördag, 30 augusti
Ännu ett träningssläpp med lilla Skogsgudinnans Dido. Det resulterade i ett ståndarbete på ko och klav i 160 minuter. Gissa husse var lycklig! En vecka kvar till jaktstart i deras jaktlag. Vi önskar lycka till.
Web-Inger

söndag, 24 augusti
Vi har för vana att göra "hembesök" hon våra valpköpare. Vi vill ju gärna se hur de mår, att allt går bra och kunna ge tips och råd vid behov.
Idag var vi och hälsade på Skogsgudinnans Dio utanför Båstad, när vi ändå var på besök i Skåne. Det var en underbar upplevelse att möta denna fina, vackra hund i sin hemmiljö. Han gick lös på gården och såg ut att leva som en kung. Eller man kanske skall säga som en Gud, eftersom han heter det (Dio betyder Gud). Husse och matte bjöd på fika och vi pratade hund och jakt. Stärkta av vårt val av köpare och med varma hjärtan lämnade vi dem med ett "lycka till" inför kommande jakthöst och jaktdebut.
Web-Inger
 
En liten mysstund kompisar emellan.                                           


Favoriplatsen; i husses knä!

lördag, 23 augusti
SJ(lö)Ch Skogsgudinnans Blizz!!! Visst klingar det bra? Idag gjorde Blizz sitt älgspårprov, med mycket gott resultat. Domaren hade inte nog med superlativ och kunde inte hitta något att dra på. Vi väntar med spänning på resultatet. Skall det bli en 50 poängare??? Vi gratulerar Katarina för bra och enträget arbete. Denna titel har inte gått på räls, men vet man att man har en bra hund så skall man inte ge upp.
Kenneln har nu fått sin andra jaktchampion! Och vi har ett antal hundar till som skulle kunna bli champions. Det gäller bara att peppa förarna att gå på utställning och sedan jaktprov.
Web-Inger

torsdag, 21 augusti
Äntligen släpptid och det första Skogsgudinnans Dido gjorde var att ställa älg. Gissa husse och matte var lyckliga. Vad månne bliva av denna hund? Vi väntar otåligt på jaktstart.
Web-Inger

tisdag, 1 juli
Än en gång måste vi meddela att ytterligare en Skogsgudinnehund har fått komma till hundhimlen. I dag var vi tvungna att avliva Skogsgudinnans Dendu. Hon har under lång tid visat mentala brister och överslagshandlingar som ej är förenliga med den mentalitet som vi anser en laika skall ha. Vi har försökt jobba med dessa beteenden, men fick nu inse att de inte gick att få kontroll på. Därför fick hon idag somna in lugnt och stilla.
Web-Inger


Skogsgudinnans Dendu 130619-140701.